Människovärde

Jag har upptäckt en trend eller ett förhållningssätt som varit i tilltagande de senaste åren. Det handlar om människovärde och trenden är den att man kopplar ihop människovärdet till vad människor gör, istället för vad en människa är. 

T ex så kommenterade jag ett Facebook inlägg där den som skrivit det menade att en som slår hundar har mist sitt värde som människa. På frågan om man inte skall fördöma handlingen istället för människan ansåg personen att mördare, pedofiler, våldtäktsmän m m är något som vi skulle kunna klara oss bra utan. 

Och javisst, jag förstår resonemanget, men tänker man på det lite djupare så är detta en mycket farlig väg att gå på, för vem säger att man mist ditt värde som människa. Vart går gränsen eller är det godtyckligt, upp till "gatans parlament" att avgöra det, som det var t ex med Hagamannen, där personen ifråga faktiskt avtjänat sitt straff, men där någon/några menar att han inte har straffats nog och misshandlar honom på öppen gatan. 

Problemet utifrån ett kristet perspektiv är att ingen är god nog, ingen lever upp till den standard som vi skulle kunna gjort som människa. Men Gud dömer inte ut oss, eller säger att vi är körda, utan istället tar han på sig det straff som vi borde haft, då Gud dör för oss på korset, i syndarens ställe, i mitt ställe. 

Så för min del väljer jag att se människan, där alla människor är värda att älskas och få en chans till, som jag fick. För mig handlar det om att tro på människan och tro på Gud. 

Att stå i en historisk Tradition

Jag var på en föreläsning om syrisk-ortodoxa kyrkan i lördags. Verkligen spännande! Det fick många tankar som jag haft om kristen tro, att få fastare form och fördjupade också visa tankar jag redan har tagit till mig.

En sådan tanke är den Lutherska tesen: Skriften allena.

Denna tanke, att man som kristen troende endast kan ha skriften, alltså bibeln som utgångspunkt i sin tro.

Bibeln blev kanoniserad på 300-talet E Kr, vilket innebar att man godkände de texter och brev som finns i dagens bibel som både skulle vara autentiska och ha apostolisk ursprung och inte vara i strid med läran.

Den syrisk-ortodoxa kyrkan startade år 37 E Kr i Antiokia, vilket gjorde att denna kyrkan använde sig av Traditionen i minst 250 år innan det fanns en tydlig bibel eller skrift att förhålla sig till. Vilket gjorde att den Traditionen som dessa tidiga kyrkor arbetat fram var också den Traditionen som sedan matchades mot vilka böcker som skulle utgöra kanon i bibeln.

Dessutom berättade företrädarna för syrisk-ortodoxa kyrkan att de nu troende ortodoxa kristna är de första som har var sin bibel att läsa ur.  90 % av de syrisk-ortodoxa kristna hittills i deras 2000 åriga historia varit analfabeter.
Då förstår man att den Tradition som dessa kristna levt i, också är det som burit kyrkan och de troende genom historien, som gjort att de överlevt trots svår förföljelse.

Detta blir då för mig en äventyr att upptäcka den kristna Traditionen, läsa bibeln och se hur dessa historiska kyrka praktiserat sin tro, sina gudstjänster och hur de tolkar och läser bibeln och hur de får sina kristna tro att gå från generation till generation.

En annan intressant sak om den syrisk-ortodoxa kyrkan var att den vilar på aposteln Pethrus, alltså dess successions ordning går tillbaka till Pethrus, vilket det t o m står i bibeln att han var i Antiokia. Vilket var innan Pethrus kom till Rom och grundlade en ytterligare successions ordning, nämligen den i den romersk-katolska kyrkan.

Under the Sun

Vidare såg jag under solen: 

Det är inte de snabba som vinner loppet, och inte hjältarna striden. Inte heller får de visa alltid bröd, de kloka rikedom och de kunniga uppskattning. 
De är alla beroende av tid och tillfälle.

Moreover, I saw under the sun:

It is not to the swift wins the race, nor the battle. Nor may they always show bread, the wise richness and the knowledgeable estimate. They all depend on the time and date.

Ecclesiastes 9:11

Explore

Jag har börjat läsa poesi. Det började med att jag fick en bok av en känd svensk poet i julklapp av min fru. Jag har ingen tidigare erfarenhet av att läsa poesi men har alltid känt en viss dragning till det men inte hittat in i den världen. 

Men efter att läst några dikter och texter börja känna hur hela själen blir uppfylld eller kanske mer att den lättar, en erfarenhet som jag bara tidigare haft när jag läst andlig litteratur som t ex Vägmärken av Dag Hammarskjöld och Augustinus Bekännelser. Liknande upplevelser får jag ibland av musik, då text och musik blir till en helhet och som på något sätt blir i samklang med mitt hjärta, antingen som en religiös erfarenheten eller en mer mänsklig erfarenhet. 

Nu försöker jag utröna hur jag läser, då jag är av den reflekterade sortens människa. 

Författaren jag läser är Tomas Tranströmer.

I have started to read poetry. It all started when I received a book by a famous Swedish poet, a Christmas present from my wife. I have no previous experience of reading poetry but have always felt a certain attraction to it but have not found my way in to that world.

But after reading a few poems and texts I began to feel the whole soul is fulfilled or perhaps more to hover, an experience that I previously had when I read spiritual literature such as Markings by Dag Hammarskjöld and Augustine's Confessions. Similar experiences I sometimes get of music, then music and lyrics becomes a whole and that somehow gets in tune with my heart, either as a religious experience or a more human experience.

Now I'm trying to find out how I read, then I am of the reflected type of man.

The author I read is Tomas Tranströmer.

Perspectiv, part 2

Låt det Eviga varat, påverka Nu:et omständigheter,
så mänsklighetens Framtid ljusnar.

Let the Eternal Being, affect the Present circumstances,
so the Future of humanity brightens.

Perspectiv

Låt Evigheten påverka Nu:et, 

så det förändrar Framtiden.

Let Eternity affect the Present, 

so it changes the Future.

Innuendo / Hint

The World is a illusion,
trying to keep You away from who You really are.
Close Your eyes, dive into Yourself and search,
maybe You will end up finding Yourself in Someone else.

Världen är en illusion,
som försöka hålla Dig borta från vem Du verkligen är.
Blunda, dyka in i Dig själv och sök,
kanske kommer Du att hitta Dig själv i någon Annan.

The Fall - 10 years after...

I had this thing to call my own
Just one slip and it was gone

A minor flaw and then it fell
I brought this house down on myself

I didn't know just what I'd done

I don't remember anymore what I used to be
Where is the quiet piece of home where I could breathe?

Just like a razor to my soul when I'm alone
Oh, I had this thing to call my own

I'm so confused, I cannot see
This wave of guilt is drowning me

It feels like blood is on my hands
I'd give it all for a second chance

I still don't know just what I've done

I don't remember anymore what I used to be
There was a fire burning strong inside of me

Just like the soothing loving warmth of summer sun

Oh, I had this thing to call my own
I had this thing to call my own

I never meant to let you go

Röyksopp - I Had This Thing

Spring till Havet

"I Remember running to the Sea
Alone and blinded by the Fear

And the River flows beneath your Skin
Like Savage horses kept Within
And All is Wasted in the Sand
Like Breaking Diamonds with your Hand

I Remember running to the Sea
Remember falling to my Knees
I Remember gliding off the Shore
Until I touched the Ocean Floor" - Röyksopp

"To dare is to lose one´s footing momentarily.
Not to Dare is to Lose oneself." - Kirkegaard

Shenouda III