Tidens slut är en tid utan plats
När slutet närmar sig finns ingen plats för naturen. Städerna tränger bort den från jordens ansikte. När slutet närmar sig finns ingen plats för stillhet. Det finns ingen plats för den goda ensamheten. Det finns ingen plats för eftertanke. Det finns ingen plats för uppmärksamhet, för insikt om vår belägenhet. I den yttersta tiden finns ingen plats för människan.
Tidens slut är den tid när demonerna intar hjärtat (de ger sken av att vara gudar), så att människan inte finner någon plats för sig själv hos sig själv. Hon finner ingen plats att vila på i sitt eget hjärta, inte för att det är fullt utan för att det är tomt.
För eskatologi är inte finis (slutet) och straff, räkenskap och bokslut. Det är inte en sista flätning när alla möjligheter är uttömda, utan den första smaken av en verklighet som övergår allt man kan föreställa sig.
Men vågar vi tro det? ("De trodde att han skämtade!")
Thomas Merton, mitten av 1960-talet
När slutet närmar sig finns ingen plats för naturen. Städerna tränger bort den från jordens ansikte. När slutet närmar sig finns ingen plats för stillhet. Det finns ingen plats för den goda ensamheten. Det finns ingen plats för eftertanke. Det finns ingen plats för uppmärksamhet, för insikt om vår belägenhet. I den yttersta tiden finns ingen plats för människan.Tidens slut är den tid när demonerna intar hjärtat (de ger sken av att vara gudar), så att människan inte finner någon plats för sig själv hos sig själv. Hon finner ingen plats att vila på i sitt eget hjärta, inte för att det är fullt utan för att det är tomt.
För eskatologi är inte finis (slutet) och straff, räkenskap och bokslut. Det är inte en sista flätning när alla möjligheter är uttömda, utan den första smaken av en verklighet som övergår allt man kan föreställa sig.
Men vågar vi tro det? ("De trodde att han skämtade!")
Thomas Merton, mitten av 1960-talet
