Pilgrimens progression II

Utmana mig,
ge mig något jag inte vet.

Ifrågasätt mina motiv,
pröva min övertygelse.

Tvivla på min förmåga,
rubba mina cirklar.

Jag vill vidare,
jag vill mer.

Vad är nåd?

En mörk avgrund öppnar sig och
en röst befaller: Hoppa över.
Jag kommer att ta emot dig och
hålla kvar dig.
Jag sträcker ut min hand.
Satsa nu livet på detta,
förlita dig på mig och
ingenting annat.
Min nåd är allt du behöver.

Jag är kärlek.

Dietrich Bonhoeffer

Ohne dich...

Jag fann dig, 

innan jag fann mig själv.

Angående Sverige

Där tvåsamheten negligeras och bort prioriteras,
blir ensamheten rådande.

Just nu

Flitens lampa, 

blickens fokus,

arbetets ro,

och logikens vägar. 

Jag älskar att vara lärare...

Funderingarnas allé,

framtidens spänning,

vännernas glädje, 

och vardagens trygghet. 

Jag älskar att vara lärare...

Efter det postmoderna samhället

på vem, vad och med vilka

utan riktning, mål eller svar,

endast frågor, krav och kritik.

Jag arma människa,
vem skall befria mig?

...när allt man vill säga finns i en tyst minut.

                                                   - Laleh

Pilgrimens Progression - Koinonia

det ena leder till det andra,
beslut följs av vandring,

vandring leder till vägskäl,
skälet upphov till eftertanke,

tanken startar rannsakelse,
sökande mot det rena hjärtat.

vandraren går vidare. Vart?
dit vägen går. Hur långt?

till vi är framme. Ensam?
nej, avskild.

Progression?
koinonia

Intet nytt under solen

Hjalmar Söderberg, Doktor Glas, Första utgåva 1905 

Att vilja är att kunna välja.
Å, att det skall vara så svårt att välja!

Att kunna välja är att kunna försaka.
Å, att det skall vara så svårt att försaka!

En liten prins skulle göra en utfärd; man frågade honom: vill prinsen åka med häst eller fara i båt? Och han svarade: jag vill åka med häst och fara i båt.

Allt vilja vi ha, allt vilja vi vara. Vi vill ha all lyckans lust och allt lidandets djup. Vi vill ha handlingens patos och åskådandets ro. Vi vill både ha öknens stillhet och larmets patos. På en gång vilja vi vara den ensammes tanke och folkets röst; vi vilja vara både melodi och ackord.

På en gång! Hur vore det möjligt!

"Jag vill åka med häst och fara i båt."

Att nå in i en inre verklighet

Det människor upplever är reellt,

det vi känner, drömmer och upplever har sitt ursprung i verkligheten. 

Känslor av skam och skuld, 

responderar mot handlingar att skämmas för och en faktiskt skuld. 

Om dessa känslor har en reell förankring, 

spelar bortträngning och förnekelse eller politisk korrekthet, ingen roll.

Kan det som gjorts göras ogjort?

Vad finns att hoppas på nåt annat än att glömma? Eller gömma?

Liksom skam och skuld relaterar till tidigare händelser,
gör även ånger, omvändelse och förlåtelse det.

Genom denna förlåtelsen väg,
finns en reell påverkan på tidigare händelser.  

Och om förlåtelse tar bort skam och skuld,

som en realitet in i vår inre verklighet,

finns också en verklig Förlåtare som når dit in.