onsdag 22 maj 2019
söndag 12 maj 2019
Etty Hillesum 2.0
Helt plötsligt väcktes en tanke,
att skriva en bok utifrån att jag
läser Etty Hillesum:s Dagböcker
och Brev för andra gången.
Denna gång antecknar jag
samtidigt som jag läser och
försöker se olika mönster
och samband till hennes möte
med sig själv, Gud och relation
till hennes omgivning.
Får se vad det blir....
arbetsnamnet får bli,
Den pre-apokalypiska människan.
torsdag 2 maj 2019
onsdag 1 maj 2019
Brev till en ung poet
Om det bara vore möjligt för oss att se längre än vår kunskap räcker,
bortom de yttre gränserna för våra aningar,
då kanske vi skulle kunna bära våra sorger med större tillförsikt än vår glädje.
För i sorgen finns det något nytt,
något okänt som tar sig in i oss;
våra känslor förstummas i osäkerhet och skam,
allt i oss drar sig tillbaka,
en tystnad uppstår,
och det nya,
som ingen vet något om,
står mitt därinne och säger ingenting
...
Vi måste omfamna vår tillvaro med det vidaste greppet vi någonsin kan - allt, även det oerhörda, måste kunna vara möjligt därinom.
Det är i grund och botten det enda mod som krävs av oss:
modet att möta det mest märkliga, exceptionella och oförklarliga som kan drabba oss.
Brev till en Ung Poet (Åttonde brevet) - Rainer Maria Rilke
bortom de yttre gränserna för våra aningar,
då kanske vi skulle kunna bära våra sorger med större tillförsikt än vår glädje.
För i sorgen finns det något nytt,
något okänt som tar sig in i oss;
våra känslor förstummas i osäkerhet och skam,
allt i oss drar sig tillbaka,
en tystnad uppstår,
och det nya,
som ingen vet något om,
står mitt därinne och säger ingenting
...
Vi måste omfamna vår tillvaro med det vidaste greppet vi någonsin kan - allt, även det oerhörda, måste kunna vara möjligt därinom.
Det är i grund och botten det enda mod som krävs av oss:
modet att möta det mest märkliga, exceptionella och oförklarliga som kan drabba oss.
Brev till en Ung Poet (Åttonde brevet) - Rainer Maria Rilke
torsdag 25 april 2019
tisdag 23 april 2019
söndag 21 april 2019
K A S A M
Vad med poesi, musik och naturen som öppnar själen?
Öppnar, Vidgar, ger sig till Känna. Att lära Känna.
Bortom Förstånd, Logik och Rationalitet.
Mot det Andliga, det Meningsfulla, mot Sammanhang.
En Känsla Av Sammanhang och Mening,
inte mot den Andre,
inte mot Omgivningen,
inte det Timliga.
Känsla Av Sammanhang och Mening,
med sig Själv,
i sig Själv,
mot sig Själv.
Vad med Poesi, Musik och Naturen som öppnar Själen för dess Innehavare?
torsdag 4 april 2019
Let Me Be...
In the night, the harlot moves across the floor
She turns the handle on the door
A hundred eyes seem to look right through her
Why she's there they're not sure
Behind her love, she falls down to her knees
Without a word, se begins to weep
And her tears, they fall down upon his feet
She smothers them with kisses
And she dries them with her hair
In my life, sorrw has kissed my lonely heart
Fear of man tears me apart
And I try, but many times I've loved the world
So many times I've been the whore
And I cried a million tears, or maybe more
So many times I have been the whore
I will fall down on my knees
And I will sing "I love you"
I will sing "I love you, my love"
And my tears, they fall down upon your feet
Let me smother them with kisses
Let me dry them with my hair
Cos if I could be anyone at all
Well, if I could be anyone at all
Let me be the whore at your feet
The whore at your feet
onsdag 20 mars 2019
Slutreflektion; Etty Hillesum - en pre-apokalyptisk förelöpare
Efter ha läst klart Etty Hillesums Dagböcker och brev står det helt klart för mig, hon är en föregångare med stora likheter med dagens ungdomar.
Genom att ständigt leva med vetskapen och hotet att kunna bli skicka till koncentrationsläger men också att leva i ett s k uppsamlingsläger, är både det egna livet och det som händer runt om henne omständigheter som är omöjliga att blunda för.
Något som ungdomar idag lever under är vetskapen att den psykisk hälsan skenar bland ungdomar, ett inre hot, rädsla att drabbas personligt. Men också där vi framför våra ögon ser hur en ekologisk katastrof sakta med säkert utspelar sig, som något stort, oidefinierat hot men också som något konkret som drabbar naturen runt oss.
Hur är Ettys väg genom detta? Till en gemenskap, till en Gudstro och en tro på mänskligheten?
Här tror jag det finns ledtrådar till att kunna ge dagens ungdomar hopp och framtidstro men också till att komma in i gemenskap med Gud, sig själv och andra människor, trots rådande omständigheter.
Kanske också nycklar hur vi kan förhålla oss till denna pre - apokalyptiska tid utan att bli fullständigt resignerade.
I detta är Etty ett närmast provocerande exempel, trots de värsta tänkbara tider och omständigheter har hon en tro, ett hopp och en kärlek till livet och till en mänsklighet i förfall.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)