fredag 6 februari 2026

Kristus, helaren

I mötet med Jesus i evangelierna, slås vi över hur Jesus alltid förbarmar sig över den som är sjuka. Vi ser hur hoppet om att bli frisk snabbt sprider sig när människor hör talas om att Han botar sjuka. 

När människor idag läser om Jesus i evangelierna väcks samma hopp och längtan hos den som är sjuk, ett hopp om att bli frisk. 

Det som oroar är hur vi som kyrka kan möta detta hopp och denna längtan efter att blir frisk. Allt för ofta undviker vi ämnet, eller låter bli att vara konkreta i våra förböner för vår nästa och alltför sällan praktiseras handpåläggning till kroppsligt helande.

Att öppna sitt hjärta för den kärlek och barmhärtig som Jesus har för den som är sjuk, kan bli en början, men också förstå den längtan människor får och vilket hopp Jesus ger den som läser evangelierna.

Hoppet och längtan att bli frisk från det som plågar oss. 


HERRE, förlåt oss vår underlåtenhet i mötet med den som är sjuk.

HERRE, öppna våra hjärtan för Din kärlek och barmhärtighet, 
så vi ser den sjuke, den utsatte och den svage med Dina ögon.

Som Jesus blev sänd till denna världen, HERRE sänd oss!

Amen



Kristus, helaren


 


tisdag 3 februari 2026

Kyrkan

Att använda politiska begrepp när man pratar och beskriver Kyrkan blir problematiskt.
När vi ändå använder dessa uttryck behöver vi nog också säga vad vi avser i frågan.

En kyrkan kan vara "liberal" i sin syn på bibeln, men vara "konservativ" i sin praktiska liturgi. Samtidigt kan den som utger sig för att ha en "konservativ" bibelsyn, ha en "liberal" praktik i sin gudstjänst, eller "frihet" som det ofta kallas. Även i relation till den kristna traditionen kan man förhålla sig på liknande sätt. 

Den fråga som kommer ur detta, handlar om hur vi förhåller oss till den grund som vår tro vilar på, kontra den frihet som finns i vår tro på Kristus som hans lärjungar?

Judasbrevet talar om en kamp för den tro som överlämnats åt de heliga, och kopplar det till att vi inte kan leva hur vi vill när vi fått del av Guds nåd. 
Efesierbrevet talar om en grund som lagts av apostlar och profeter där Jesus är hörnstenen för hela byggnaden, där vi alla har fått del av samma Ande och försonat med Gud och att alla tillhör Guds familj. 

Är Kristus delad? frågar Paulus retoriskt. 
Nej, alla troende har del i Honom och handlar utifrån hur Anden leder oss. I detta, är Gud grunden till allt och vi får, genom hans nåd, vara medarbetare i det bygge, som är hans Kyrka, där Kristus Jesus är hörnsten, enligt Paulus.

Ett återkommande uttryck i Nya testamentet är "levande". Levande i Kristus, den levande Gudens barn, den levande Gudens Ande, levande tillsammans med Kristus, Guds ord är levande och verksamt. 

Paulus använder uttrycket "Den levande Gudens församling" om Kyrkan. Att prata om Kyrkan är att prata om något levande och dynamiskt som står i relation till den levande Gud, alltings Skapare. 
Kyrkan består av människor som blivit levande i och genom Jesus Kristus, Guds Son.

Att försöka förstå Kyrkan på ett teoretiskt sätt hamnar ofta i olika förhållningssätt, perspektiv och synsätt. Men genom att förstå Kyrkan genom att bli en levande del av den gör att den teoretiska förståelsen av Kyrkan blir mindre relevant till förmån för Kärleken, Gemenskapen, Glädjen i Kyrka. 

Där vi alla tillsammans låter Kristus bli allt i alla. 

Gudstjänst från Ekumeniska Böneveckan 2020.